Kassaflödesbaserad värdering med Excel
Företagsvärdering är en central del av finansiell analys, särskilt för investerare och analytiker som vill uppskatta värdet på ett företag. En av de mest använda metoderna inom detta område är kassaflödesbaserad värdering, där modellen baserad på fritt kassaflöde till företaget (FKF) spelar en nyckelroll. Denna guide kommer att bryta ner hur FKF-modellen fungerar, dess komponenter, och varför den är viktig för värdering av företag.
Vad är en kassaflödesmodell baserad på fritt kassaflöde till företaget (FKF)?
En kassaflödesmodell baserad på fritt kassaflöde till företaget (FKF) är en värderingsmetod som diskonterar ett företags framtida kassaflöden för att fastställa dess nuvarande värde. I denna metod betraktar man företaget oberoende av dess finansiering, vilket innebär att räntebetalningar på skulder inte beaktas direkt. Genom att fokusera på det fria kassaflödet till företaget kan investerare och analytiker göra mer robusta värderingar, särskilt när företag kan ändra sin kapitalstruktur.
FKF-modellen är särskilt relevant i situationer där företagets framtida kassaflöden är stabila och prognoserna tillförlitliga. Genom att beräkna nuvärdet (NUVÄRDE) av de framtida kassaflödena kan vi få en uppfattning om företagets totala värde (företagsvärde), vilket inkluderar värdet på både eget kapital och räntebärande skulder.
Kassaflödesbaserad värdering: Grunderna
Kassaflödesbaserad värdering bygger på principen att ett företags värde är summan av dess framtida kassaflöden, diskonterade tillbaka till nuet med hänsyn till risk och tidsfaktorer. För att tillämpa denna metod använder man ofta två grundläggande begrepp: sysselsatt kapital och räntebärande skulder.
- Sysselsatt kapital avser den del av företagets kapital som används i verksamheten och inkluderar både eget kapital och räntebärande skulder.
- Räntebärande skulder representerar de lån och kreditfaciliteter som företaget använder för att finansiera sin verksamhet.
För att beräkna värdet på företaget diskonterar vi det fria kassaflödet till företaget, vilket är kassaflödet som finns kvar efter att alla investeringar i rörelsen har betalats, men innan utdelningar till aktieägare och räntebetalningar har gjorts.
Diskontering och nuvärdesberäkningar
För att omvandla framtida kassaflöden till ett nuvärde använder vi en kapitalkostnad (diskonteringsränta) som reflekterar både den risk som är förknippad med företaget och tidsvärdet av pengar. Ett av de mest använda verktygen för att uppskatta aktieägarnas avkastningskrav (kostnaden för eget kapital) är Capital Asset Pricing Model (CAPM).
I CAPM-modellen används tre faktorer för att beräkna aktieägarnas avkastningskrav:
- Riskfri ränta – den ränta som en investerare kan erhålla utan risk, ofta representerad av avkastningen på statspapper eller andra statligt garanterade instrument.
- Riskpremium – den extra avkastning som investerare förväntar sig som kompensation för att ta en högre risk än den riskfria räntan.
- Betavärde – ett mått på hur känsligt företagets avkastning är i förhållande till marknadens avkastning. Ett högt betavärde innebär högre risk och högre förväntad avkastning.
När vi har dessa faktorer kan vi beräkna diskonteringsräntan enligt CAPM-formeln:
Riskfri ränta + Betavärde * Riskpremium
I min film (se slutet av denna post) visar jag hur man kan uppskatta dessa komponenter i CAPM.
Weighted Average Cost of Capital (WACC)
När vi diskonterar kassaflöde på basis av fritt kassaflöde till företaget (FKF) är det viktigt att ta hänsyn till hela kapitalstrukturen, vilket inkluderar både eget kapital och skulder. Detta görs genom att använda Weighted Average Cost of Capital (WACC), eller på svenska, den viktade kapitalkostnaden.
WACC tar hänsyn till:
- Kostnaden för företagets egna kapital (som beräknas med CAPM)
- Kostnaden för företagets skulder (som baseras på den ränta företaget betalar på sina lån)
Formeln för WACC är:
WACC = (L/(L+E)) * (1-s)RL + (E/(L+E)) * ke
L = Värdet på räntebörande skulder
E = Värdet på eget kapital
RL = Räntekostnad
s = Skattesats
ke = Kostnaden för eget kapital (aktieägarnas avkastningskrav)
WACC används sedan som diskonteringsränta när vi beräknar nuvärdet av företagets framtida kassaflöden för företaget (FKF).
TvåfasmodeIlen och Horisontvärde
I många fall delas företagets tillväxt in i två faser när vi gör prognoser för kassaflöden: en fas av hög tillväxt och en fas av mognad med stabilare tillväxt. I en typisk kassaflödesmodell prognostiseras kassaflödena noggrant under en viss period, ofta fem till tio år, och sedan beräknas ett horisontvärde för perioden därefter.
Horisontvärdet (även kallat terminalvärdet) representerar det totala värdet av alla framtida kassaflöden efter den prognostiserade perioden. Detta värde beräknas ofta med hjälp av Gordons formel, där vi antar att företaget kommer att växa med en konstant takt för evigt.
Aktievärde och företagsvärde
När vi har beräknat företagets totala värde (företagsvärde) genom att diskontera de framtida kassaflödena, måste vi subtrahera värdet av företagets skulder för att få fram värdet på eget kapital, det vill säga aktievärdet. Formeln blir:
Aktievärde = Företagsvärde – Skulder
Denna metod gör det möjligt att uppskatta vad varje enskild aktie är värd baserat på företagets framtida kassaflöden och dess nuvarande finansiella struktur.
Fördelar och begränsningar med FKF-modellen
FKF-modellen är kraftfull eftersom den tar hänsyn till både aktieägarnas och långivarnas perspektiv, och den kan enkelt anpassas till företag med varierande kapitalstrukturer. Detta gör modellen användbar för ett brett spektrum av företag. Genom att använda kassaflödesbaserade värderingsmodeller kan analytiker få en mer realistisk bild av ett företags framtida potential.
Dock finns det några begränsningar. Modellen kräver noggranna prognoser för framtida kassaflöden, vilket kan vara svårt att göra med precision, särskilt för företag i snabb förändring eller med hög osäkerhet. Dessutom är diskonteringsräntan, baserad på WACC och CAPM, beroende av antaganden om risk och marknadsavkastning, vilket gör den känslig för förändringar i dessa faktorer.
Slutord: Kassaflödesmodellen i praktiken
Att förstå och tillämpa kassaflödesmodellen baserad på fritt kassaflöde till företaget (FKF) är avgörande för alla som arbetar med företagsvärdering. Denna metod erbjuder en gedigen grund för att uppskatta företagsvärde och aktievärde, samtidigt som den ger investerare och analytiker insikt i företagets ekonomiska framtid.
För att bemästra modellen krävs dock både djup förståelse för finansiell analys och en noggrann bedömning av de faktorer som påverkar företagets framtida kassaflöden, såsom tillväxt, risk och kostnader för kapital.
Se min film som lär dig grunderna i hur man arbetar med en kassaflödesbaserad värdering
[lägg in film]
I filmen går jag igenom grunderna i kassaflödesbaserad företagsvärdering och fokuserar på de viktigaste beräkningsteknikerna. Du lär dig bland annat:
- Hur man uppskattar aktieägarnas avkastningskrav med CAPM (Capital Asset Pricing Model).
- Hur man beräknar en viktad kapitalkostnad (WACC).
- Hur du uppskattar ett företags värde genom att analysera framtida kassaflöden, fritt kassaflöde till företaget (FKF), även kallat Free Cash Flow to the Firm (FCFF).
Vi fördjupar oss också i nuvärdesberäkningar och visar hur du kan räkna ut ett horisontvärde (slutvärde) med Gordons formel, samt hur du beräknar nuvärdet av framtida kassaflöden. För att underlätta dina beräkningar visar vi även hur du använder populära Excelfunktioner som PRODUKTSUMMA, NUVÄRDE och NETNUVÄRDE.
Här är excelfilen som jag använder i filmen
Övning kassaflödesvärdering (excel) med lösningsförslag.xlsx
jag delar ut allt material gratis. Finner du ett värde i det jag gör så får du gärna stötta mig med en kopp kaffe:
AndersExcel (buymeacoffee.com)